Vision Balans

Tandvård – en inkomstfråga

Försäkringskassan beskriver i en ny rapport, ”När tänderna får vänta” att många i grupper med låga inkomstnivåer inte går till tandläkare eller ens tandhygienist.

”I denna rapport identifieras ett antal grupper där sannolikheten att inte besöka tandvården är högre jämfört med andra grupper. Resultaten visar att det är vanligare att unga, låginkomsttagare, lågutbildade, utlandsfödda och ensamstående inte har kontakt med tandläkare eller tandhygienist. Resultaten bekräftar Försäkringskassans tidigare indikationer kring befolkningens tandvårdskonsumtion. Analysen visar dessutom att sannolikheten att inte besöka tandvården är högre bland individer som får sjuk- eller aktivitetsersättning eller som bor i en glesbygdskommun.”

De grupper som beskrivs i rapporten är de som ligger i den tiondel på inkomstskalan som är fattigast. I relation till hela befolkningen är det en minoritet men beskrivs ofta som en mycket dyr samhällsgrupp i politiska sammanhang. De bidrar i ringa omfattning till produktionen och den ekonomiska tillväxten varför man från regeringshåll gärna sänker ersättningar och offentlig service till dem. Med begreppet arbetslinjen legitimeras dessa försämringar som håller dessa människor kvar i en många gånger ohållbar situation.

Ju längre man väntar med att ge fattiga människor en inkomst som de kan klara sig på, desto dyrare blir samhällskostnaderna för dem förutom det enorma mänskliga lidandet som det innebär.

Forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett visar i boken Jämlikhetsanden hur stora inkomstskillnader påverkar hälsoläget ur ett mycket brett perspektiv. Bilden nedan visar till exempel hur den menatala hälsan skiljer sig mellan länder med stor inkomstskillnad respektive liten inkomstskillnad.

Sverige har i jämförelse med många länder haft en mycket låg inkomstskillnad. Trots detta så har inkomsterna minskat radikalt för personer som inte passar in i arbetslinjens land. Då dessa än så länge är i relativ minoritet i Sverige så märks det kanske inte så mycket statistiskt sett. Därför verkar många politiker inte ta detta problem på allvar.

I arbetslinjens land minskar alltså tandvårdskonsumtionen och blir ett mått på hur jämlikheten fungerar i vårt land. Är det ett sådant land vi vill ha?

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte.