Vision Balans

Moderaterna satsar på de svaga

I en debattartikel i måndagens DN skriver Kent Persson och Per Schlingmann något de kallar för Nya Moderaternas färdplan för att vinna valet 2014. Rubriken på artikeln lyder ”Satsning på de svaga när M rustar inför 2014”

Så bra! Äntligen någon som bryr sig om de svaga, tänker jag och ger mig i kast med artikeln. Med spänning läser jag stycke för stycke för att finna Moderaternas lösningar på hur man tänker förbättra livet för de mindre lottade. Och så här ser det ut:

”Vi har snart nått halvtid i mandatperioden och närmar oss samtidigt ett läge då vi tillsammans med Alliansen i sex år burit människors förtroende att leda Sverige. Nu börjar arbetet på allvar med att rusta partiet för att söka förnyat förtroende av väljarna i de allmänna valen 2014. Som utgångspunkt för detta arbete har partiet utarbetat en första strategi som ligger till grund för att nå vårt mål – en tredje valframgång. Utmaningen är omfattande och för att lyckas måste vi fortsätta förnyelsen, skärpa samhällskritiken och utveckla en tydlig framtidsagenda.

En avgörande utgångspunkt är hur Sverige har utvecklats och vilka utmaningar vi står inför. Alliansens gemensamma reformer har lett till att utanförskapet är betydligt mindre nu än 2006. 200.000 fler har ett jobb att gå till i dag. Stora utmaningar kvarstår dock. Arbetslösheten är fortfarande för hög i vissa grupper, särskilt bland unga och utrikes födda.”

Det ser ju dystert ut. I synnerhet för de svaga. Själv är jag inte ung, dock utrikes född, men inte tar jag det som en svaghet, eftersom finnar kan både läsa och slåss. Men vad tänker man göra för de andra svaga som inte innefattar mig själv?

”Sveriges unga kliver i dag ut på en helt ny arbetsmarknad som dessutom är i förändring. Det är en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på kunskap, prestation och flexibilitet och som hela tiden påverkas av skeenden i vår omvärld.
Sverige behöver en politik som kan förhålla sig till detta och som kan skapa förutsättningar för att Sverige inte bara hänger med i utvecklingen, utan snarare förmår ligga steget före. I våras tillsatte Moderaterna fem centrala arbetsgrupper med uppdrag att utveckla politiken inom ett antal prioriterade områden. Behovet av fortsatta reformer är stort.

Vår bedömning är att den viktigaste frågan i valrörelsen 2014 kommer att bli vilket politiskt alternativ som har bäst politik för hur jobben kan bli fler. Jobbfrågan är därför helt central i vår färdplan mot 2014.”

Bra. Men var kommer de svaga in?

”Arbetsmarknaden ser allt mindre ut som den tidigare gjorde med en tydlig uppdelning mellan arbetare och tjänstemän. Vår utgångspunkt är att forma en politisk agenda som utgår från den arbetsmarknad som växer fram. Det handlar om att föra en politik som stimulerar framväxten av en mångfald av jobb, att belöna Sveriges samhällsbärare men också att främja kunskapsintensiva jobb liksom arbeten med lägre trösklar. Konflikten kommer att stå mellan de som blickar framåt och de som har ett tillbakablickande perspektiv.

Vi blickar framåt och vårt grundbudskap blir därför att Sverige behöver ett modernt arbetarparti. Nya Moderaterna är detta parti.

Att vara ett modernt arbetarparti förpliktigar och därför är några saker särskilt viktiga.”

Okej, att Moderaterna vill vara ett modernt arbetarparti, det har vi förstått sedan länge, men fortfarande sägs det inte mycket om de svaga. Eller menar man att de svaga som blickar framåt kommer att belönas, medan de som är för svaga att begripa det kommer att få fortsätta med sin svaghet?

”Vi utgår från den arbetsmarknad som växer fram, inte den som var. Ökad rörlighet, fler tillfälliga anställningar och högre krav gör att arbetslivet ser väsentligt annorlunda ut i dag än vad det har gjort. Näringar förändras och nya växer fram. Attityder och värderingar ändras också – fler byter arbetsplats oftare. Hållbarhetsdimensionen blir viktigare. Trygghet i arbetslivet kommer inte att innebära livslång anställning. I stället handlar det om att få möjligheter att möta alla de förändringar som kännetecknar det nya arbetslivet.”

Och var kommer de svaga in i resonemanget? De kanske inte ens orkar vara rörliga med fler tillfälliga anställningar just för att de är svaga? Det här med hållbarhetsdimensionen hade jag också lite svårt med eftersom det hållbara tydligen består i att man tar bort trygghetsperspektivet. Trodde att de svaga behövde just trygghet.

”Vi inser att konkurrenskraft är viktigt för jobben, att vi är en del av en global konkurrensutsatt ekonomi. Svenska företag konkurrerar med företag i hela världen. God infrastruktur och bra företagsklimat är centralt för att få fler företag att starta, stanna och växa i Sverige. Vi tittar för närvarande på hur vi ytterligare kan stärka villkoren för företagande och entreprenörskap och hur vi i ännu högre utsträckning kan främja forskning och underlätta för innovationer. Många insatser sker på ett nationellt plan men mycket kan göras lokalt för att förbättra näringslivsklimatet. Här kommer moderatledda kommuner att behöva axla ett betydligt större ansvar framöver.”

Här pratas det om konkurrens, infrastruktur och företagsklimat men fortfarande inget om de svaga. Tänk om de svaga förlorar i konkurrensen just för att konkurrens oftast gynnar de starka? Det är liksom just det som är poängen med konkurrens.

”Vi begriper vikten av incitament och driver en tydlig arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta. Nya Moderaterna har drivit en intensiv reformpolitik för att stärka värdet av arbete. Det ska löna sig att arbeta och ta ansvar – det är arbetslinjen. Fler i arbete behövs om vi ska kunna förstärka välfärden. Vi har genom viktiga reformer, främst jobbskatteavdragen, stärkt drivkrafterna för arbete. Vi vill fortsätta detta arbete, göra det ännu mer lönsamt att arbeta samt vårda och följa upp reformerna av trygghetssystemen.”

Är det de svaga som i första hand ska arbeta och ta ansvar till den milda grad att det lönar sig? Men tänk om de inte orkar just för att de är svaga?

”Alla människor behövs och alla jobb behövs. Alliansen har sänkt arbetsgivaravgiften för unga under 26 år, halverat restaurangmomsen och infört de populära RUT- och ROT-avdragen. Det har skapat tusentals nya jobb i sektorer som för många, inte minst unga, erbjuder en första väg in på arbetsmarknaden. En viktig fråga inför valen 2014 är hur vi kan sänka trösklarna in på arbetsmarknaden ytterligare.”

Så det är de svaga som i första hand jobbar med RUT och ROT samt på restauranger?

”Vi förstår att kraven ökar och att det är viktigt att förstärka människors praktiska erfarenhet och anställningsbarhet. Skolan har en viktig roll när det gäller att rusta våra ungdomar för arbetsmarknadens krav. Att vi har ett utbildningssystem med en tydlig koppling till arbetsmarknaden och en arbetsförmedling som matchar arbetssökande mot jobb är centralt. Praktik, lärlingsutbildning, arbetsmarknadsutbildningar och subventionerade anställningar är exempel på redan genomförda insatser.”

Pratar man verkligen om de svaga? De svaga, de ännu svagare? De mest svaga? Och var det verkligen Moderaterna som uppfann detta med praktik, lärlingsutbildning, arbetsmarknadsutbildningar och subventionerade anställningar? Har för mig att det var mest sådant man kritiserade socialdemokrater för en gång i tiden. Men strunt samma, för nu kommer det:

”Men det finns mer kvar att göra. Hur vi hittar nya, effektiva sätt att underlätta för de grupper som har svagast förankring på arbetsmarknaden är därför en av våra mest prioriterade frågor inför 2014.”

Jaaa! Äntligen kom lösningen! Den var så befriande att vi tar den en gång till:

”Det finns mer kvar att göra. Hur vi hittar nya, effektiva sätt att underlätta för de grupper som har svagast förankring på arbetsmarknaden är därför en av våra mest prioriterade frågor.”

Alltså, en hel artikel som kommer fram till att här finns saker att göra och att frågan kommer att vara en av dem som man prioriterar. Och detta sagt med  6 449 tecken. (Jo, jag har räknat dem, en efter en. Det tog mig 6 timmar och 23 minuter eftersom jag blev störd i arbetet, först ringde Arbetsförmedlingen, sedan Kronofogden och till sist en herre från Laholm som ville köpa en gräsklippare. Han hade slagit fel riktnummer. Fick börja om först när jag hade kommit till 2 376, sedan 5 978 och slutligen 6 426. Då var jag tvungen att dessutom ta en macka och ett glas apelsinläsk, den billigare sorten från Willys.)

Men eftersom partisekreterare Perssons och chefsstrateg Schlingmans arbete förmodligen var minst lika mödosamt och samhällsnyttigt som mitt bokstavsräknande, bjuder jag som extrabonus här slutet av den fint formulerade debattartikeln. Den som ni annars kan läsa via länken här ovan.

”För att kunna möta en modern arbetsmarknad behöver Sverige ett modernt arbetarparti. Ett parti som har blicken riktad framåt, som tar ansvar för ekonomin och förmår komma med nya, kreativa lösningar. Ett parti som inte ser förändring och rörlighet som ett hot, utan som uppmuntrar och bejakar framväxten av ett nytt Sverige. Sverige har mycket goda förutsättningar och behöver en politik som tar tillvara på dessa.

2014 ska väljarna mötas av ett modernt arbetarparti med nya idéer kring hur vi gör Sverige ännu bättre. Ett parti som tar vara på möjligheter och som sätter fler jobb, trygghet och bredare vägar in på arbetsmarknaden främst.”

Kent Persson, (M) partisekreterare
Per Schlingmann, (M) chefsstrateg

Så där. Ännu lite hopp för de svaga. Skulle egentligen bloggat om detta redan samma dag, men väntade på Moderaternas dag i Almedalen, ifall de skulle säga något ytterligare om ämnet. Dock hörde jag inte att någon moderat nämnde begreppet ”de svaga” överhuvudtaget och varför skulle de, efter en så uttömmande debattartikel? Man ska inte riskera att tjata ut ett ämne mer än nödvändigt.

 

Lämna en kommentar